Esab Rallyt 9/5 2009
(klicka på bilderna nedan så blir de större)
Laxå är väl mest känt för ESAB, Fiket och generöst grusade vägar.
ESAB startades redan 1904 och utvecklades som så många andra svenska företag omkring en teknisk ny idé och växte internationellt genom uppköp. De har i övrigt också följt den gängse svenska modellen, då de numera, likväl som de flesta traditionellt svenska företagen, är ett dotterbolag i en utländsk koncern. Tråkigt för Sverige men säkert en strålande affär för aktieägarna.
En strålande affär var troligen även fiket i Laxå. Öppnade redan 1963 av Esso och var tänkt att sörja för de flesta behov bilisterna då hade. I de perioder på 70-talet bror min och jag pendlade till och från Finnboda Varv i Stockholm låg Laxå väl till för en paus. Klassiska var Laxå´s "see through" smörgåsarna. Man såg enkelt rakt igenom pålägget. Osten, korven eller skinkan måste ha varit skurna med laserkniv! Nuförtiden verkar också detta ställe vara i händerna på utländsk företagsamhet, då skylten stolt förkunnar Burger King!
Förförra året hade Midnattsolsrallyt sträckor utanför Laxå. Dessa var finfina, sett ur vår synvinkel, men till brädden fyllda av löst grus eller snarare Makadam. Detta fick ödesdigra konsekvenser för bl. a. Magnus Wigren och Mikael Ring, vilka båda gled av vägen och tappade sina fina placeringar. Ja, där stod de i diket med grusade förhoppningar...............
Men vår motorsporthelg hade startat redan på fredagen, då vi skulle träffa Mr Historic Rallysport i närbelägna Örebro. Större delen av dagen tillbringades i ett garage strax utanför staden, där det fanns ännu en rar Escort som skulle pysslas om av de ditresta Walesarna. Örebro var även tänkt som övernattning och på Söderqvistens enträgna uppmaning skulle vi även äta middag i Örebro på fredagskvällen. I Örebro finns det nämligen en restaurang, som enligt Ingenjör´n, skulle serverar en av Sveriges bästa, ja kanske DEN bästa, Pepparsteken. I sanning hade Norbergaren verkligen hittat en höjdare där. Så uppladdningen var det minsann inget fel på!
Besiktningen avlöpte väl, i vanlig ordning, även om vi hade sällskap i kön med Adielsson och Lorentzon. Lorentzon ställde sig något förundrad över vår åkstil och det kan man ju förstå. Han är ju, för egen del van vid framhjulsdrivet och att med jämna mellanrum åka med olika Adielssonar, både stora och små. Båda varianterna känns tyvärr lite avlägsna för oss!
På parkering träffar vi även en "nykomling" även om Mats Myrsell verkar vara väldigt långt från att vara en "Rockie". Med ett förflutet i Prinsklassen, Porsche Carrera Cup, tog han redan före rallyt hem priset för största servicebuss, med en mäktig turistbuss. Det var annat än vår S60 det!
Tävlingen bjöd på 5 SS om dryga 30 km, så det var ju inget maratonrally. Upplägget var att man åkte först 3 SS sedan service på central serviceplats och därefter 2 avslutande SS. Allt var lätt och enkelt även om trailerparkeringen låg halvvägs till Katrineholm. Det var i alla fall där någonstans vi vände när vi letade efter parkeringen för släpkärran. Tur var det att vi inte följde GPS:en för när vi slog in Laxå Flygfält hänvisade den till Västerås!
På plats fanns enbart 40-talet historiska ekipage, varav 25 stycken åkte klassen 70-75, fri kubik. Många saknades och kanske var det uppladdningen för Midnattsolsrallyt som gjorde att man sparade på materialet, men det kan också ha varit efterdyningarna från Finländsk-inspirerade Alesvängen. Men de som inte deltog missade faktiskt något. Det bjöds på präktigt bilåkarväder, samt finfina vägar speciellt om man gillade löst grus. Lite för mycket skog längs vägen, i min smak. Men alla kan ju inte älska öppna ärliga kurvor som i Alafors. Laxå MK hade också gjort ett finfint jobb i alla avseenden, men att transporterna var överkomliga uppskattades speciellt av oss.
För en gångs skull hade vi också kvalificerad service till vår hjälp. Leffe hade förbarmat sig över vårt reservdäck, vår cementhink och oss. Ute i skogen skulle vi också komma att granskas av Solloways kritiska öga, så här gällde det att hålla tungan rätt i mun.
Vem skulle då vinna, kan man undra? För vår del saknade vi helt målsättning! Ingen Wigren stod att finna, ingen Rot varesig i höger eller vänster stol. Nej för oss fanns inget hopp! De andra hade det givetvis enklare.
Skulle Alesvängens betvingare Hagberg ta det eller kanske den nyrullade Sundin som ju varit så giftig i Alafors eller kanske Lokala-Laxå-Larsson eller kanske Adielsson. Resultatlistan var helt öppen, men skulle snart spikas.
Spelet kunde börja!
SS1 Grässjön 10,4 km
Start på väg av bästa sortens torparasfalt, här kom alla grusade fördomar direkt på skam. Vägen vindlar elegant och harmoniskt mellan gran och tall, vägbyten följt av vägstumpar med massor av grus, men ss1 hade fint fast underlag överlag. En o annan av våra medtävlare hade "pausat" längs vägen.
Vi drar iväg med pepparsteks andedräkten liggandes tung i bilen. 13" hjul, två fungerande stötdämpare bak och nytt luftfilter på Webrarna har gjort underverk på väghållning och prestanda sedan Alesvängen. Vilken bil, vilket flyt, vilken väg, vilken dag! Men när glädjen är som störst, lurar oftast Herr Elände bakom knuten! Växlarna börjar kärva, det är svårt att växla speciellt ner, har det hänt något med låda? kopplingen.....?! Passerar en parkerad bil, var det Göransson eller Ling? en stor fet Opelrumpa var det i alla fall! Lång vänster, ICA-kasse i innerspåret, jag drar rakt över. BOM, PANG; KRASCH! Det var tydligen ingen ICA kasse, det måste ha varit stor j-a sten, som var rödmålad. Vilken svagsint människa målar stenar, mitt i skogen, så de ser ut som ICA-kassar?! "Såg du inte det stora granitblocket?", morrar Söderqvist i lurarna. "Granit o granit, jag är väl ingen geolog heller. Tyckte det var en ICA- eller kanske Hemköp-kasse....!" "ICA-kasse???????????!!!!!!!!!", gnisslar Ingenjör´n mellan tänderna. "Hjulet är kass och vi skall vara glada att motorhuven sitter kvar", suckar han djupt. Ingenjören hade som vanligt rätt så vi drar igenom slutet på SS1 med en sönderslagen fälg och däck samt med vänster fjäderben i ny spännande inställning. Växlingarna går allt sämre.
SS1 skördar några offer. Per o Margareta Göransson i Opel Rekord Coupé 6 och Karl-Fredrik o Anders Westlund i SAAB V4 laddar lite väl tungt så vägen räcker inte till. För Fredric Nordh och Lars Pettersson i Ascona A "går vattnet", men först på transporten efter SS1.
I andra ändan av listan är Jannarna Adielsson/Lorentzon snabbast på SS1. Remarkabla insatser i klassen gör även Mats Myrsell/Sven-Arne Karlsson i en ovanligt grann Porsche och Jörgen Einar/Carina Jonsson i sin P1800.
På den korta transporten till SS2 byter vi vänster framhjul. Fälgen är bara att kassera och det gäller även för däcket. Fjäderbenet verkar helt om än lite krokigt och styrarmen har fått sig en kyss men ser hel ut. Vänster framhjul hade flera nya och väldigt spännande vinklar.
SS2 Ykullen 8,3 km
Kommer inte ihåg så mycket.
Växlarna svåra att få in, det verkar som om kopplingen inte vill jobba korrekt och ratten vill mer än gärna till vänster. Halvkul................
Göteborgs-Jannarna kör som de hade fått betalt och tar även SS2, Sundins motor ger upp, Anders Weststrand/Tina Mitakidou drar av vägen med sin 140 och Håkan Larsson har vaknar till. Det är ju hemmavägar för Lokala-Larsson.
SS3 Nordhult 6,4 km
Ännu en SS utan större minnesbilder.
Växlarna svåra att få in, det verkar som om kopplingen inte vill jobba korrekt och ratten vill mer än gärna till vänster. Inget kul................ vår plan är att ta oss till serviceplatsen och bryta där.
Birger Kvarnström o Ted Nytting kastar in handduken då bakaxeln på Amazonen slutar samarbeta. I Amazonklassen kommer Drotz, Stigh och Ragnar Glav in på samma sekund och de seniora Göteborgarna vinner ännu en SS i sin Escort.
Servcie
Med svansen mellan benen rullar vi in på servicen, för att meddela Leffe att det blir tidig hemgång. Vänster framhjul pekar glatt utåt och det sammanfattar det glada i vår bil. Vi stiger ur för att beklaga oss men då uppenbarar sig Escort-Messias från Wales, Mark Solloway. Han har med sina kamrater varit ute på någon ss och har då noterat att växlarna inte fungerar. Därför har han satt högsta fart mot serviceområdet för att utröna vad som är felet. Han glider han under bilen och efter 3o sekunden välsignar han oss med svaret och en lösning, om än tillfällig. Kopplingsgaffeln har tydligen böjt sig så den sviktar, med hjälp av Gud vet vad kan han justera upp slaget på slavcylindern så att kopplingen greppar in igen. Hans bedömning är att vi har någonstans omkring 100 urkopplingar att göra innan kopplingsgaffeln åter har böjt sig så att det slutar fungera igen. "Koppla inte ur på transporterna, så kanske ni kan åka två ss", säger han fast på engelska förstås.
Glada i hågen drar vi iväg, efter att vi bytt ett framdäck så att vi har samma däcksdimension på båda framhjulen. Några nya bakdäck har vi inte, men det får anstå till nästa tävling, men de är i alla fall lagliga ännu.........
SS4 Prästtorp 7 km
För en gångs skull fanns det lite åkrar! Annars vindlade sträckan på ett mycket nöjsamt sätt genom skogen. Även på den här SS verkade det som om tävlingsledningen och grusentreprenören kommit i olag om vilken dag man skulle grusa ss eftersom den verkade helt nygrusad. Grusar man inte efter tävlingen?! Rallybilarna gjorde ju sitt bästa att rensa vägen från lösgrus och fylla dikena med utomordentligt makadam. Vi bidrog med vår beskärda del.
Kopplingen fungerar nu finfint, men vi kämpar med ratten och fästet bak lämnar en del i övrigt att önska. Mungiporna uppåt! Kul SS var det!
En SS helt utan större missöden för Historikerna. Svagt material och övermodiga besättningar är troligen utsorterade redan. Adielsson/Lorentzon kommer, utan noter, in som 13:onde 2WD totalt på sträckan. Stig Blomqvist hävdar att noter ger 1-2 sek/km snabbare åktider. Om vi nöjer oss med 1,5 sek/km, så är faktiskt gråhårsmännen från Göteborg snabbaste 2WD totalt! Av detta kan man dra vilka slutsatser man vill avseende återväxten i svensk rallysport............... Om Hagberg representerar återväxten är väl tveksamt, men god tvåa var han ändå. Lokala-Larsson brukar ju ha "återväxten" i högerstolen, men så inte denna dag. Hemmavägar kanske förskräcker den unge kartläsaren efter åkturen i MSR2008. Trots det räckte det till en tredje plats.
Staffan Bergdahl och Per-Erik Svensson hade nu börjat få ordentlig fart på sin nya Escort i 76-81 klassen. Troligen hade väl Staffan äntligen upptäckt att det inte var en 4WD WRC Corolla de åkte i längre och att kurvtekniken skiljde sig lite. Göte Nygren/Lars Larsson i SAAB Sport bryter med motorproblem, men det är väl nästan inbyggt i konstruktionen på en 2-taktare.
SS5 Mosjön 8 km
Nu var vi åter i skogiga Tiveden där den generöst grusade vägen slingrade mellan stock, sten, moras och träd. Tiveden var ju förr i tiden ett känt stråtrövartillhåll, där resande var glada om de klarade sig undan med livet i behåll och en slant som bot.
Vi drog iväg med föresatsen att klara både liv och egendom välbehållet tillbaka till Laxå. Bakdäcken lämpade sig nu troligen för asfaltåkning så de greppade inte överdrivet i lösgruset, men vi blinkade mycket med shiftlite vilket ju glatt en och annan läsare. Annars var det en riktigt, riktigt trevlig ss med rimligt ärlig väg. Heders till arrangören för en sådan avslutning.
Adielssons koppling har tackat för sig och det bidrar kanske till att Hagberg vinner sträckan. Men tyvärr med alldeles för lite sett ur Borås synvinkel. Lokala-Larsson är bara 2/10 efter Hagberg så även de gör en bra SS. Magnus Karlsson och Torbjörn Olofsson gör en fin avslutning med LoCorten och Bergdahl/Svensson har nu definitivt fått upp farten på sin RS1800.
Vi packar oss tillbaka till Laxå för att lasta och åka hem efter ett par trevliga rallydagar, men först kastade vi ett öga på resultatlistan.
Adielsson/Lorentzon vann klassen med 8 ynka sekunder över Hagberg/Lundman. Västsvenskt i toppen alltså. Lokala-Larsson och Håkan Gustavsson hade fyra sekunder ner till Hagberg och tolv till Adielsson vilket de förlorade på SS1 enbart. Sedan kom starkt åkande Mats Myrsell/Sven-Arne Karlsson i Porsche före Ruben Davidsson/Torbjörn Kadebro i Volvo.
Magnus Karlsson/Torbjörn Olofsson vinner den magra Cortinaklassen. Lasse Drotz/Claes Rundlöf skalperar alla de andra Amazonerna efter det att Göransson planterat sin Volvo-Killer i diket. Den här gången får Drotz verkligen slita för pokalen då även han justerade framvagnen, troligen till det sämre, på SS2. Håkan Gustavsson/Conny Hellström vinner klassen 66-69 med sin V4, som väl då är en 1500 cc bil kan man ana. I en RS1800 som är 1992 cc vinner Bergdahl/Svensson klassen 76-81, så de bör ju ha varit nöjda med nypremiären.
Vi lyckades den spöa den internationellt meriterade "Platta Amazonen", inte minst tack vare vår formidabla spurt. P1800 har börjar gå snabbare och snabbare så nästa gång kan det bli värre om vi väntar lika länge på att sätta fart.
För övrigt kunde vi sammanfatta en trivsamma två dagar i Örebro och Laxå. Rallyåkande hade ju fläckvis lovat gott inför framtiden så Midnattsolsrallyt kanske kunde bli njutbart. Fredagen i Örebro hade också varit lärorik och avslutningen formidabel, med en Pepparstek och ett rödtjut verkligen värd namnet, på en krog som glimrade av serviceanda och tillmötesgående.
Så även om fredagen var en fröjd för gommen, högg vi i sten på lördag!
Stort tack till Staffan Bergdahl för lån av garageplats och undfägnad under fredagen.
Stort tack till Laxå MK för en bra tävling.
Stort tack till Solloway Inc för "quick-fix" av kopplingen.
Stort tack till: http://galleri.lollosbilder.se/ för lån av dina ljuvliga actionbilder.
Denna skröna innehåller minnesluckor, förtränganden, förvränganden, förvanskningar och felaktigheter så varje möjlig likhet med verkliga händelser kan uteslutas. I det fall så inte verkar vara fallet är det ett rent sammanträffande och för dessa tar författaren inget som helst ansvar!
Copyright råder på allt material!