Midnattsolsrallyt 2007

Dag 4

 

"Så mycket att göra, men så lite tid att göra det på", sa Sir Winston Churchill, fritt översatt.

 

För första gången i mitt liv vaknade jag i Nyköping, dessutom pigg och utvilad. "Idag är Skeppar´n nykter", skrev ju den förfördelade skeppsgossen i loggboken och det gällde givetvis även Bengt och mig och även denna dag.

Utgångspunkten för dagen var att vi må (måste) köra in 12 sekunder på Sverre Norrgård/Jari Liikanen i en utsökt, men troligen billig, BMW2002 tii. Till vårt förfogande hade vi två SS samt två Rallycrossbanor om sammantaget 20 km. Följaktligen måste vi näpsa Suomalainen Poikan med dryga ½-sekunder per ss-km, samt hålla alla incheckningstider och inte köra fel eller råka ut för andra störningar.

Vi var motiverade!

Jag av rädsla för Eugens tråkningar, Bengt av längtan hem till sin SAAB Cab och sin fru, men troligen i omvänd ordning.....

 

 

För er som läst de tidigare dags skrönorna kan jag redan nu berätta att våra servicekillar hållit sig märkvärdigt lugna hela natten. Troligen väntade de på att få komma till den dagens mål, den svenska huvudstaden.

Vi hade berättat för dem att det kvinnliga intresset för rallysport var så stort att det till och med skulle spelas in en film i ärendet.

En rulle i riktig svensk anda. Filmen "Rallybrudar" var troligen tripple x-rated, med brittiska mått mätt, då både vår egen Ingenjör Söderqvist och hela Sveriges Janne Loffe Carlsson troligen skulle finns med i rollistan. Värsta sortens Swedish Studs, alltså. Vi lovade skicka en kopia på filmen om de bara hjälpte oss att vinna över Sverre.

Följaktligen var alla i teamet väl motiverade!

Stora saker skall göras när det är fint väder och förhållandevis fint väder var det den 1 juli 2007. Vi lyckades alltså köra ut till dagens första SS utan att slita på vindrutetorkarna nämnvärt. Bara det en mindre sensation i Midnattsolsrallyt 2007.

Före SS19 köade bilarna upp framför oss. Som seedningen var så startade rallybilarna i ordningen 11-12-13 och sedan 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 för att sedan följas av 14-15-16-etc. Före rallyfältet gick Regularity åkarna, men de gjorde inga märken efter sig då de allra flesta åkte på vanliga gatdäck.

Vi har alltså "den lede fi" precis framför oss och före honom har vi "White-Window-Andersson".

 

 

SS19 Berga 7,2 km

Stenhård väg med harmonisk karaktär. Gick genom nästan Dalsländskt vackert småbrukarlandskap. Vindlande längs kanterna på åkrar, genom skogsdungar, in på gårdsplaner och över gärden. Hygglig sikt, lätt regn, sagolikt fäste. Trevligt!  

 

Start i uppför i skogen. 7.000 rpm, pang på rödbetan! Lysande fäste. Bromsar på krönen o på blinda punkter som vanligt, men kanske med lite mera attack än vanligt. Roger Rooths uttryck "mycket sladd o lite ladd" snurrar som ett mantra inne i skallen. Nu skulle vi prova tvärtom! Roothen är inte alls dum om man bara gör tvärtom, inte illa alls faktiskt. Spännande sladdmärken avslöjar de framförvarandes spårval. Norbergs-expressen har då i alla fall inte slitit ut bromsarna............

 

IN car SS19

enklast är troligen att "ladda hem" (höger musknapp, välj "spara som")

 

 

Att Waldegård/Jacobsson satte bästa tid på SS19 förvånade troligen ingen. Dagens klättrare var Gert Blomqvist/Lena Lindberg i den pånyttfödda Peggan. De körde in på samma sekund som Waldegård. Teamet med Bosse Bildoktorn måste ha gjort underverk på servicen! Gårdagens ss-tider indikerade ju att Peugeot-coupéns dagar var räknade, men nu verkade de ha blåst nytt liv i PRV-6:an. Bravo!

Bäckström och Uppsäll höll sig också, på stockholmsvis, långt framme och gick även de in på samma sekund. Fyra sekunder efter "the Big Boys".

Vår teori om Håkan Larsson visade sig stämma då han, tillsammans med Håkan Gustafsson, var nästa. De följdes av i tur och ordning Janne Westlund/Thomas Johansson samt Göteborgs Historiska Rallykung Jan Adielsson med Hans Warberg.

En ynka sekund därefter kom vi! Säga vad man vill men jämnhet; som Waldegård, var kanske inte vår starkaste sida. Men vi struntade, för dagen, högaktningsfullt i världens alla Waldegårdar, Uppsällar och Adielssöner.

Var fanns den finska BMW:n???

 

Ära vare till Guds Rike

Hade Sverre kört i Dike?

 

Nej det hade han inte. Men, det riktigt intressanta med ss 19, Berga, var att Sverre o Jari kom in precis 12 sekunder efter oss. Försprånget var nu eroderat!  Vi skulle starta SS20 på samma sekund och nu vankades Titanernas kamp. Vi var på uppgång, inga fångar skulle tas, make or break. Blå-vitt mot Blå-gult, Lejon mot Moder Svea, München mot Boreham, Papper mot IT, etc., etc..........

 

På väg ut mot SS20 var allt bara finfint i Escorten. Bengt och jag såg nu mera positivt  på dagen och med bibehållen tur så kunde Midnattsolsrallyt sluta i dur. Dagens nya strategi, "inverterad Rooth", verkade ju fungera bra så nu var det bara att hålla i på ännu en SS och två rallycrossbanor. De senare var ju dessutom vår specialitet. Kanske inte minst därför att det fanns väldigt få dolda och lömska partier. På tal om dolda och lömska partier så för detta oss osökt in på SS20!

 

  SS20 Skeppsta 10,5 km

Skeppsta sträckan lär var en ständigt återkommande SS i rallysammanhang, vilket flera av förarna vittnade om när vi väntade på start. Enkelt uttryckt kan man säga att den var uppdelad i två karaktärer där första delen påminde om SS19. Avslutningen däremot påminde om en berusad Vägmästares försök att ta sig hem genom skogen sent en midsommarafton.

 

Återigen gjorde vi en präktig start, med Roothens inverterade devis i bakhuvudet. "Lite sladd och mycket ladd". Det höll fram tills halva sträckan, sedan var vi åter i grundmodulen "mycket sladd och lite ladd". Escorten for i eleganta, men föga vägvinnande, sladdar från sida till sida på den vilt vindlande vägen. Målflaggan togs med värdighet!

 

Waldegård körde sekundlika med Bäckström som hade Uppsäll sekunden efter. Annars var det kul att se nya namn på listan där Leif B gjorde en av sina bättre SS, Jägerstedt körde bra i sin Amazon, Lasse Jönsson hade äntligen fått bra snurr på Porschen. Men dessa var ju inte helt oväntade.

Om Ole Ström kan man säga mycket, men inte att han är liten till växten. Numera har han ju också en bil som harmonierar med detta, en Mercedes 280 E. För att vara en rallybil är Mercedes mellanmodell väldigt väl tilltagen, troligen den största bilen i fältet. Sibbo-mannens bilval är i allmänhet spännande. Under de år jag har haft förmånen att se Ole har han åkt i FIAT 850, Volvo 142 Grupp1, Fiat 124S och Mercedes 280 E och alltid gjort stabila insatser. Man kan inte direkt säga att han följt flocken vad gäller bilval.

Den Mercedes han åker nu går dessutom i Grupp 1, om det är någon som kommer i håg den klassen. Om det är någon större skillnad på en grupp 1 eller Grupp 2 Merca vet jag tyvärr inte, men Grupp 1 skulle ju i princip vara en otrimmad bil.  

Här gjorde Ole och Janne Lillqvist sin bästa riktiga SS på rallyt och klämde sig in sekunden före, vanligtvis snabbe Amazon-åkande, Anders Prick som också åter vaknat till liv.

 

Hur gick det för oss då? Åt Lejonet upp Svea, vann det Papperslösa Kontoret över Massafabriken?

 

Det finns som bekant olika definitioner på ett "bra resultat". Man måste se sammanhanget. I Formula 1 nuförtiden är det ett bra svenskt resultat om en ynka svensk gjort ett bra testvarv för något obskyrt stall, så räknar definitivt inte finnarna.

För vår del var sammanhanget enkelt. Före eller efter Sverre, svart eller vitt!
Vi lyckade knö oss in sekunderna före storheter som Bröderna Stors, men ännu viktigare var att Sverre gjort en ännu värre SS än vi. Någonstans måste han fått trassel på viran för han var klart distanserad på sträckan och därmed i sammanhanget. Vi ledde! Nya tider kräver som bekant nya hjältar! 

Kungen är död, länge leve Konungen!

 

IN CAR SS20

enklast är troligen att "ladda hem" (höger musknapp, välj "spara som")

 

 

Efter avslutningen på SS20 uppenbarade sig den fria företagsamheten i form av en improviserad korvkiosk. Denna fick ett stödbesök av oss innan vi lunkade vidare på den fagra vägen mot serviceuppehållet. Analysen av av sträckan var som vanligt intellektuellt högtstående när vår Escort kom fram mot en bättre bondgård med en sjö i fonden. När vi kom ner till sjön blev jag kraftigt illamående. Det kändes precis som bilsjuka i pre-pubertal ålder med hemska minnesbilder från baksätet på fars Opel Olympia 1955:a.  

 Vi stannade för att få frisk luft och när jag skulle gå ut kunde jag inte stå på benen, fastän huvudet var helt klart. Midsommarafton 1972, på en tältplats i Lysekil, låg nära till hands som liknelse.

Efter en stund drog vi vidare, men kom bara några kilometer innan det var dags igen. Nu bytte vi förare så Bengt tog över styrandet och jag slog mig till ro i högerstolen. När vi kom in på serviceområdet utbröt stor kalabalik då jag tydligen såg värre ut än vanligt. Så med benäget bistånd från Hack och storebror blev jag placerad på rygg på en trailer. Ambulans ringdes in och strax var den på plats.
För första gången i mitt liv fick jag se en ambulans från insidan och det var både imponerande och upplyftande, även om sjuksköterskan hade helskägg.

Massor av apparater kopplades på och den skäggiga Florence Nightingale konstaterade torrt över mitt huvud: "Gubben kommer att klara sig, men vi tar med honom till sjukhuset för vi kör ändå tomt.........."

Detta blev min introduktion till den svenska vården!

Att ha hälsan är allt!

Den som inte är frisk har förutom svårigheterna med den specifika sjukdomen ännu ett par problemställningar som är ytterst ovana och störande för för normalt och vuxet folk.

För det första objektifierar vården genomgående personen. Vidare så är det, mig veterligen, det enda stället där en människa i mogen ålder hunsas och tillrättavisas som en fyraåring.

Nyckelordet verkar vara: Östtyskland!

Det är VÄNTA som gäller, varför är oklart eller oförklarat.

Man har ju inte kommit till sjukhuset, på pin kiv, enbart för att störa personalen. Man kommer ju därför man har ett behov och/eller en oro. Dessutom har man betalt goda pengar för att få den service/hjälp som sjukhuset rimligen borde kunna ge med tanke på pengaflödet.

 

Sjukförsäkring, men vart tar alla pengar vägen?

 

Från det att jag kom in akut till Lasarettet i Eskilstuna, i ambulans, tills dess att en läkare uppenbarade sig tog det 6 timmar. Sex timmar utan mat och vatten på en pappersklädd brits i ett sterilt behandlingsrum. Tur att man inte var allvarligt sjuk......

Ett förslag är att man via 112 även kan få en vass advokat som rycker ut samtidigt med ambulansen och som då kan bevaka patientens rättigheter

 

Efter att ha tillbringat en stärkande sommar i ett regnigt och svalt Bovall var åter balansen på plats. Det kändes helt enkelt mycket bättre, riktigt bra blir man ju inte längre i min ålder......

 

Att Björn Waldegård/Robert Jacobsson var snabbast vet du säkert redan, men prestationen är ju inte mindre för det. Vinnare av rallyt fanns det däremot många, varav Björn och Robert säkert var två. Men i det fallet, som vinnare alltså, tror jag de var likställda med massor av ekipage även om de inte hade lika bråttom till prispallen som den tidigare Världsmästaren. Han har ju även vanan inne: "Once a Champ - always a Champ"

Men störst vinnare av alla är nog troligen Svensk Historisk Rallysport, eftersom Midnattsolsrallyt utvecklats till något riktigt speciellt och dessutom unikt för Sverige.

 

Att Per Carlsson tillsammans med sina professionella medhjälpare och alla funktionärer runt rallyspåret har gjort rallyt till en strålande fest är nog de flesta överens om. Ett helt fantastiskt jobb faktiskt, även om de verkar ha dålig tumme med vädergudarna.

Men i den känslan av eufori över årets tillställning skall vi inte glömma bort att det var tack vare Jårs Dambergs kämpainsats som bollen, rallyt, sattes i rullning. Utan Jårs entusiasm, och/eller kanske bristfälliga uppfattning om projektets storlek, hade vi inte haft något Midnattsolsrally.  Så heder till Jårs & Britta!

Så om man får önska sig något till 2008 års rally så torde det vara att färre finländska pappersdirektörer och bättre väder!

 

 

 

O

 

När man blivit frisk kan man bara hålla med gamla Nationalteatern:

Livet är en fest!

Håll med om dä, folk och fä!

 

 

 

 

 

STORT tack till de fotografer som vänligen låter mig disponera deras arbete! Utan Er hade rallysporten tappat flera dimensioner. Inte enbart för mig när jag skriver "skrönor", utan för hela rallysvängen. Vi kastar oss alltid tacksamt över de alster Ni låter publicera. Toppen och Tack!

Notera att Copyright råder för allt material!!!!

 Alla eventuella likheter med verkliga händelser, personer eller annat, förekommande i denna historia, är helt slumpmässiga och kan inte ligga som grund för skadeståndsanspråk,  rättssak, etc......