Arctic Lapland Rally 26.-28.1.2006
När det är som allra värst så ropar de flesta högljutt på MAMMA! Det sägs bero på att den utsatte då söker sig tillbaka mot den basala grundtrygghet, problemlöshet som modern, i de flesta fall, erbjöd. Det undermedvetna, minnet signalerar att det är GOTT att vara hos Mamma!
Trots den urusla säsongen 2005 ropade vi inte på MAMMA, ännu. Däremot sökte vi desperat i minnet efter ljusa, problemfria stunder och då hamnade givetvis spotlighten på Rovaniemi och Arctic Rally.
Men var i hela världen är det då mörkare i slutet av januari än Rovaniemi kan man fråga sig? Läs om Arctic Rally 2003
Men den liljevita snön, jultomten, ett ovanligt intressant rally och många minnen från goda stunder vid polcirkelns kant övervägde. När vi åkte där 2003 hade vi det ovanligt trevligt, var snabbaste -65:a och slog dessutom Wigren. Allt detta utan en enda misständning i bilen eller annan tillstymmelse till fel. Ja, se det var tider det!!! Här skulle tryggheten hittas igen och nu fick det inte bli några fel. Rovaniemi fick bli ställföreträdande Mamma åt teamet, här skulle vi hitta tillbaka till formen, självförtroendet och turen. Så bestämdes det!
Teamet samlades och det fanns bara en kvar sedan 2003, nämligen undertecknad. Resten var om inte nytt folk, så i alla fall nytt folk i den här omgivningen. Kartläseriet skulle skötas av Ingenjör Söderqvist, vilken lovade ha med rätt glasögon för uppdraget. Servicedelen tog finlandsvännen och Porschegurun Perry hand om tillsammans med lokala lekkamraten Björn. Tilsammans med bilen representerade teamet nästan 300 års levnadstid, så erfarenhet borde det finnas. Troligen erfarenheter från de mest skilda områden...........
Självfallet var nu tanken att vi skulle försöka återskapa så mycket av den stämning som fanns när vi åkte 2003, så därför var ju bil valet givet. Det måste bli Porsche och eftersom Wigrens Porsche Service, Division Rental, verkar ha lagt ner verksamheten så fick vi ta det som stod till buds. "Norske-Porschen" har bara gått en tävling under den tid jag haft den. Det var SSR Historik 2004 (läs om SSR Historic 2004) och det var väl ingen succé, men vi hann i alla fall uppfatta att motorn var väl lämpad för lösa underlag då den hade ett ljuvligt vridmoment. Efter SSR har bilen varit föremål för omfattande reparationer och uppgraderingar men stod på "transferlistan", så vi skulle även nu pryda bilen med "for sale" dekaler. Samma som 2003 alltså!
Redan i god tid gick därför "Norske-Porschen" till Perrys Motor för vinterkonvertering. Förutom en allmän vinteranpassning så drogs el-systemet om, en helt ny hjulinställning gjordes och sist men inte minst så monterades det en Ebersprächer i Ringhalsklassen framme i bilen. 2003 var det hela 36 grader kallt, så stabil eldkraft var säkert inte bortkastat. Vi beslöt oss att fortsätta med de Michelin som vi haft 2003, men hade för säkerhets skull en omgång nya fransmän med oss.
Eftersom vi hade provkört före 2003, så tog jag mig också en tur 2006 för att allt skulle vara som det var när det var "bra". Det var riktigt, riktigt bra! Med den nya hjulinställningen kändes det som en helt ny bil. Aldrig har jag åkt i en 911 som varit så lättmanövrerad, på löst underlag. En riktig fröjd, eftersom den inte understyrde lika vådligt som 911:orna brukar göra. Vi var rustade!
Rovaniemi, here we come!
Om Du inte varit i Rovaniemi, men kanske på Gran Canaria så skulle Du att känna igen Dig faktiskt. Det här är Playa Ingles i en frysbox! Istället för strand och strandaktiviteter finns SNÖ och aktiviteter omkring den. Dessutom finns Tomten, men den får Du som bonus i Rovaniemi. På gator och torg surrar de flesta språk bredvid det inhemska, det säljs massor av tingeltangel men här är temat tomten, renar och snö istället för sol och bad. På restaurangerna finns menyerna på olika språk och på barerna är det drag hela natten. Du slipper dock de mest efterhängsna försäljarna, finnar har en mer sparsmakad sales-approach .....
Bilen besiktigades på torsdagskvällen och då våra östra kamrater tar rally mycket seriöst så fick man en fast besiktningstid. Vår tid var 20.30 eftersom vi hade så högt startnummer som 116. Den som var försenad skulle få betala böter, hotade arrangören med, så vi infann oss i god tid för att slippa spendera våra dyra Euro i onödan.
Här träffade vi också på våra historiska kollegor, som var ute i samma ärende. Vi var sammantaget 13 bilar som haft den goda smaken att anmäla sig till Arctic Rally och en del var gamla bekanta.
Mest "gammal bekant" var Jorma Karhapää, guldfärgad 911, för honom hade vi träffat redan på vårt första finska äventyr Turrku Historic Rally 2001 (läs om Turrku Historic Rally 2001). Nu kamperande han tillsammans med svenske Mikael Nilsson. De besökte oss senare på hotellet och gav massor av bra tips om "skrotarställen", eftersom de hade tränat i flera dagar och skrivit noter. Vi åkte däremot "blint", allt för att återskapa Arctic känslan från 2003!
SS1 Rantasipi Pohjanhovi/Mäntyvaara 1 11,50 km
Arctic-folket körde samma gamla koncept, så 1:a ss, som var sponsrad av Hotell Rantasipi, återkom som avslutningssträcka. Den här sträckan innehöll delar av "travbanan", vilken gjorde samma tjänst 2003. Nu kördes den baklänges och man hade gjort "utfarten" till ss. Dessutom drogs vi ner i ett grustag där det var bökigt som på en RS. Det öppnade med 3 km ljuvlig väg, sedan bök inne i ett grustag, därefter fint igen ett par vägbyten senare kom man ut på själva travbanedelen, men det gick inte runt utan fram o tillbaka. Av banan, ett fasligt bökande och sedan mål.
Vi drar iväg i god fart med Perry´s visdomsord i öronen, "en tagg högre", annars hördes inte mycket mera än ripp, ripp i hjulhusen när dubbarna tog i innerskärmarna. Motorn hördes knappt, men den drog ljuvligt även på höga växlar. Väghållningen var lysande, men det var spårigt och massor av lös snö, modd så det gällde att hålla sig i spåren varesig man ville eller ej. Utanför styrde det enbart blygsamt. Vi trummar på! Genom böket upp igen och full fart. det står flera bilar längs vägen. Mikaels varningar sitter som en smäck! In mot ett vägbyte höger, jag drar mig mot vänster för att "vicka upp". Det styr inte! Jag bromsar,det styr ändå mindre, vi är mitt inne i vägbyte och chauffören lider av akut Hartialukko. Stillsamt plogar vi ut i snön och fastnar. Inget bra! Ut ur bilen, fram med skyfflarna, försöker få de fåtaliga åskådarna att hjälpa till men de är enbart intresserade av att titta på. Saknar Eugens myndiga finska svordomar. Vi gräver, vi puttar, det passerar bilar, vi gräver mera och så till slut är vi uppe på fast mark igen. In i bilen och iväg. Iväg har också självförtroendet försvunnit, vi haltar mot målet men bilen tycks ha klarat sig. Puhhhhhhhhhhhh, se det var en första sträcka det!
Enligt Söderqvisten, som är en positiv pojke, vann vi klassen troligen klassen "snöhävning med liten skyffel", för övrigt såg det rätt mörkt ut. Vi gick i mål på 16.34
Segrare: VUOHIO/YRJÖNEN tid 8.24 snittfart 86 km/tim
En rask transport kan muntra upp, men i Finland bör man akta sig för just "snabba transporter". Fastän Rovaniemi ligger nästan lika avlägset som Mombasa så delar tydligen inte ordningsmakten synen på hastighetsöverträdelser, så i sakta mak tar vi oss vidare till SS2.
Å nu blir det film.....
SS1 del 1 12,3 MB SS1 del 1 för "fetband" 67 MB
SS1 del 2 9,7 MB SS1 del 2 för "fetband" 57 MB
Enklast är det om Du laddar hem filmsnuttarna! Högerklicka o välj "spara mål som...."
Foto: www.roifoto.fi
SS2 Hietaloma 12,90 km
Här var det lite Afrika med en spännande bro utan räcken eller vägbana, för den delen, som tog oss fram till startplattan. Sedan var det rätt rakt med flytande väg, rytmisk vänster höger. Smalt och spårigt var det och några vägbyten. En ganska odramatisk ss där Mikael inte gett oss några speciella varningar, mer än att det troligen skulle gå fort om man hade snabb bil, vilket vi ju definitivt hade. I alla fall i starten....... För övrigt tillade Mikael att "om Ni åker av här får Ni klara Er själva för det är rena ödemarken..." efter SS1 förstod vi inte alls vad han menade, för åskådare eller ej gjorde ju ingen skillnad när man är Ruotsalainen! Karhapää/Nilsson har parkerat the "Golden 911" på sträckan med kondensatorfel.
Starten gick och Söderqvisten var mäkta irriterad för vi hade lyckats komma in på fel minut! Nu piskade han mig vildsint, som han trodde vi skulle köra ikapp alltsammans redan på den först kilometern. Vi höll oss i spåren och de var rätt djupa, modd och lössnö lurade, vi kom som bil 116 och vädret var rätt milt. Allt gick riktigt bra, det var ju kul det här! Vi är riktigt på gång!!!!!!!!!! MEN efter några km börjar bilen sacka och gå dåligt. Fy f-n, vad är det nu då, det verkar som om den bara går på 4-5 cylindrar! Vi kollar oljetrycket och det verkar rätt OK så vi fortsätter mot ss-målet. I bilen är det väldigt tyst!!!!!!!!!!!!
Enligt Söderqvisten, som är en positiv pojke, vann vi klassen troligen klassen "67% effekt", för övrigt såg det riktigt, riktigt mörkt ut. Vi gick i mål på 7.56
Segrare: VUOHIO/YRJÖNEN tid 7.40 snittfart 110 km/tim
Å nu blir det film.....
Enklast är det om Du laddar hem filmsnuttarna! Högerklicka o välj "spara mål som...."
I sakta mak drar vi oss mot tankningsuppehållet där resten av Teamet finns. När vi bluddrar in med blåröken hängandes på släp, tar Perry, Björn, Söderqvisten och jag beslutet att ge upp. Diagnosen är att troligen"minst" en golv har gått, men det kan kanske också vara enklare! Så åter hänger jag där i ett rep, medan vi tar oss mot dagsmålet.
Skall eländet aldrig ta slut???!!!!!
Du som följt de här skrönorna har kanske noterat att jag emellanåt klagat på den finska restaurangnäringen? För detta har jag faktiskt fått skäll och det gläder mig mycket. Det betyder ju att någon läser det jag skriver och dessutom bryr sig om vad som skrivs. Kan inte vara bättre egentligen! Nu skall jag offentligt göra avbön i alla fall för Rovaniemis del. För i Tomtens Stad, serveras det andra grejor än klistrig gröt, må Du tro. Men som vanligt gäller det att vara försiktig i samvaron med menyer. Vi brukar dessutom ALLTID fråga, redan innan vi satt oss till bords, om kocken kommer från Sysmä eller om han har varit i Sysmä eller om han kanske har släktingar i Sysmä......
Rovaniemi är ju renbetesland, så givetvis skall man äta ren i olika former och det må jag säga, vilka måltider det serverades. "Rent" himmelsk, speciellt kan vi rekommendera Hotell Santa Claus restaurang samt Restaurang Fransmanni (Fransmannen?). För det var till Fransmanni vi förlade vår "likvaka", vilken blev en munter tillställning. Perry, Söderqvisten och Björn försökte dessutom slå i mig att de skulle byta kolv under natten och att vi därför borde åka till Örnsköldsvik för att åka Örnskölden. De påstod dessutom att de hade fixat en ny kolv. Mäkta konfunderad blev jag när Mikael Nilsson dök upp på Fransmannen, bärandes på just en 911:a kolv. Men se det, det är en helt annan historia.............
Menyn på www.fransmanni.fi/franstext.htm läs och njut.
Om Du kollar noga på filmen från SS2 så kan Du kanske ana vad som egentligen hände.
Vad hände tror Du?