Totalreklampokalen

Stenungsund Mk 03-04-22

Mera missvisande namn har väl sällan skådats på ett evenemang än Total-reklam-pokalen.

Av namnet får man association till helsidesannonser, stortavlor, TV-reklam, flygblad, presskonferenser, Internetflash, spam, Marlborogirls och Leif "Loket" Olsson. Tvärtemot detta valde Stenungsunds Mk att smyga ut tävlingen i sista stund. Förhoppningen verkade vara att få eller ingen skulle anmäla sig så att man skulle kunna ställa in tävlingen.

Men oss lurade de inte så lätt!

Med oss förstås Söderqvisten och undertecknad samt ytterliggare 36 ekipage vilka i det ljuvliga annandag påskvädret förvirrat, men envetet, letade efter kärrparkering och besiktningslokal.

Formatet var klassiskt Stenungsund med start och mål vid Folkrace-/crossbanan samt sträckor utspridda intill Stenungsunds centrum.

Det fanns tyvärr ingen klass för Veteran eller Klassiker utan grupperingarna var efter förarklass samt antal, möjliga, drivande hjul. Ekonomi och VOC undantaget, vilka ståtade med var sin egen klass.

Vårt val stod mellan Escort Mk1 och vit Porsche 911, men beslutet togs i favör för Stuttgart. Bland annat därför att det var nya vassa bromsar, runt om. Speciellt på vänster framhjul skulle det senare visa sig. Senast vi var i elden med Vita Vidundret var dessutom just i Stenungsund, förra året, så det fanns traditioner att försvara.

Vi hade dessutom beslutat oss för att bara använda handbromsen vid parkering i backe! Handbromsvändningar, runt vändpunkter, görs ju bara av RS-tokar. Vår taktik var försiktighet och uthållighet, alltså inte köra på något dyrt och komma helskinnade i mål.

Vi hade, dagen till ära, startat i gryningen för att bese sträckorna till fots före själva bilåkandet. Tyvärr var Söderqvisten lite opasslig så jag stegade i ensamt majestät runt på några av sträckorna för att konstatera att de troligen var som förra året. Det blir liksom inte detsamma att promenera ensam som när man går i par, med nedböjda huvuden, och viskar hemlighetsfullt om spårval, bromspunkter och vändplatser.

Storfavorit till segern var Torbjörn Andersson i Escort RS1800. Dessutom fanns det ett antal Escorter, i olika grader av förfall, befolkade av vassa RS-specialister från Dals MK, samt asfaltåkaren och Danmarksfararen Lennart Nilsson i sin Ascona B. Hemmahoppet stod inte helt orealistiskt till Lasse Storm, vilken bl.a. hade totalledningen i Fridaspecialen för ett par år sedan. Han hade dammat av sin Peg 205. Detta var också den bil som Stormarna använde just i den nämnda Vänersborgstävlingen.

Saknades gjorde snabbe och närväges Ryrlén, vilken låg hemma och räknade över hur dyrt ett lågt oljetryck kunde vara i en BDG. Det östkustsgäng som deltog förra året fanns inte heller på plats.

Sammantaget var tävlingen fördelad över 6 SP vilka alla skulle åkas två gånger. Koner och de icke vattenfyllda (bra) tunnorna var givetvis prickbelastade. Stopp i målgård gällde på fyra av de sex proven. Dessa prov hade också, de för oss så förhatliga, vändproven.

1:a SP var samma som ifjol, i förfjol, året före dess och antagligen ändå längre tillbaka.

Start, rakt, mellan 3 tunnor lite rakt, mellan 3 tunnor, rakt och nedför, vändning runt tunna och sedan tillbaks samma väg. Stopp i målgård.

Vi kom iväg finfint och drog på trean mellan tunnorna. Nedför backen och där en tvärnit. Sedan körde vi sakta, sakta runt för att sedan ta samma väg tillbaka igen. På väg in i målgården smällde vi på en tvärbromsare och höll på att överhuvudtaget inte komma fram till stoppzonen utan fick släppa och putta på med lite gas.

Tid 31 å någonting medan topptiderna låg klart under 30-gränsen.

SP 2, Negerbyn. Sug på det namnet år 2003…….

Start i svag uppför. Sedan lååååååång mjuk vä vilken går in i ett vägbyte vä. Sedan dåligt underlag men rakt i 75 m för att sedan bli låång vä vilken går över i en höger vänster vägbyte. Rakt över ett krön, sedan rakt 75 och vägbyte vänster. Om man klarar vägbytet så är man på startpunkten igen för att ta ett varv till. Flygande tidtagning vid krönet.

Detta skulle givetvis vara vår paradsträcka och det var det delvis. Så var det i alla fall fram till sista vägbytet på första varvet. Där låste nämligen vänster fram upp sig och ville inte släppa. Vi fick ta rakt och sedan börja om igen. Inte den mest vägvinnande kurvtekniken kanske men nödvändigt. Sedan gick resan finfint och vi snurrade inte ens vilket vi gjorde förra året.

Tid? Vill inte tala om det……..

SP3 Något militärt namn

Upplägget var ungefär som den tidigare SP, med ett varv som åktes två gånger, inga vändprov och flygande mål. Skillnaden var att ca ½ bana bestod av grusväg. Har Du provat grusåka med kombinationen svansmotor och Michelins svagmönstrade asfaltdäck 205:or fram samt 225:or bak?

Start lång raka, sedan höger, vänster och höger uppför backe, sedan vänster vägbyte och grus (!). Höger, direkt vänster rakt 50. Vägbyte vänster, rakt 30 sedan höger i direkt vänster utför backe. Rakt 30 sedan vägbyte vänster, asfalt. Uppför backe och runt igen men höger i sista vägbytet istället och mål.

Här skulle det bli stryk att inkassera av mera lättmanövrerade Escorter, den saken var säker redan före start. Vi satte av i fullt sken och kom med bredsidan före ut på gruset och på den vägen fortsatte det hela sträckan. Vägvinnande - nej, tidseffektiv - nej, roligt - JAA.

Tid- usch!!

SP 4 "Vägstumpen"

Start, sedan utför med svag sväng med tunnor som skall kilas emellan. Rakt och återigen tunnor, lite rakt och vändning, och sedan samma väg hem till målgården.

Ny sträcka för oss så vi skulle ta det lugnt för att kolla landskapet. Fick ändå på en bra tid trots att i, helt enligt plan, "kärringvände". Fick precis in näsan i målgården innan det slog stopp med låst vänster fram.

Tid ? En av de bättre!

SP5 "Färdig Betong"

Detta är en sträcka som skiljer pojkar från män! Start på flacken, som Stenmark sa, sedan tvärt uppför mot himlen i svag höger, med de obligatoriska tunnorna. Forsatt starkt uppför med svag vänster och krön! Stup ner och hårnål höger på grus !! Över i K vänster, asfalt med grus på, sedan lång höger bakom hus där det är en delvis sopad vändplan med fri vändning. Därefter uppför igen och samma väg hem. Stopp i målgård från 5:ans växel!

Vi brukar klara oss alldeles utmärkt på denna sträcka, med ett litet undantag. Nerför på grus och vändningen brukar vara uruselt. Samma den här gången också, men vi tappade även lite i inbromsningen då vänster fram låste upp som vanligt.

Tid? Inte illa faktiskt!

SP6 Bilprovningen

Det är den här typen av sträckor som får rallyfolket att stanna hemma! En rak vägstump med en massa tunnor uppställda i rad, där man skall vända runt den sista för att sedan snirkla sig tillbaka igen och förhoppningsvis få stopp i en målgård.

Att vända utan handbroms hade blivit en hederssak för oss nu så vi skred till verket med stor värdighet och belönades med en riktigt, riktigt bra tid.

Söderqvisten muttrade nöjt i bilen, på väg, tillbaka till målet.

Första varvet var tillända utan större incidenter. Nu väntade fika, goda mackor och lite mellansnack, uppe på start och målplatsen, innan det var dags för "reprisen". Tyvärr hade arrangören inte ordnat så att det fanns någon tidsredovisning i pausen, vilket vi hade för oss att haft tidigare år, utan vi famlade i blindo om hur det gått. Samma sträckor väntade återigen, men nu var vi uppvärmda och hade dessutom sett alla proven!

7 (1) SP

Samma tid som första försöket. Varför vet jag inte, men växlingarna gick nu trögare och trögare.

8 (2) SP

Ingen hjullåsning den här gången så tiden blev riktigt respektabel

9 (3) SP

Nu var det uppkört värre på gruspartierna så, 11:a släpade sig runt med buken i marken som en gammal trött sälhane. I utgången från sista grussvängen får vi en svår retur på grund av spåren så vi håller på att kila rakt ut i naturen.

10 (4) SP

Helt odramatiskt. Får till en riktigt bra tid igen.

11 (5) SP

Allt går bra. Det är lite uppkört i gruspartiet men vi prova 3:an istället för 2:an och det var medicinen. 3 liter skjuter på rätt bra!

12 (6) SP

Hyfsad tid igen, men lika tråkigt som förra gången.

Vi konstaterar att växelreglaget nu definitivt måste åtgärdas, men om vi håller brukningstakten på bilen så torde vi ha cirka ett år på oss innan den skall ut igen.

Många av ekipagen verkade ha råkat på större eller mindre svårigheter så det var förhållandevis många som bröt tävlingen. Lite underligt kan tyckas att bilen inte håller ihop för 10-15 km SS. Så vår vanliga sköldpaddsstrategi, skynda långsamt men envist, belönades med en totalt 5-6 plats, i det inte alltför kompakta motståndet.

Med detta må parterna förklara sig nöjda och tar dessutom var sitt exemplar av Stenungsunds Mk:s pris för 3:dje plats i klassen att förvara i prisskåpet.

Vi kommer tillbaka nästa år, om vi lyckas hitta inbjudan någonstans. Då med förnyade krafter, smidigt växelreglage och justerade bromsar!!

Nästa tävling

Horacka Historic Trophy, Tjeckien 9-10/5. Tvådagars FIA EM asfalttävling för Historiska bilar. ca 140 km SS. Träning, med notskrivning, börjar onsdag 7/5-03. Vi, Bo Fransson på karta, Dick på skiftnyckel och undertecknad på ratt, åker "hyrbil" för WPS (r), grön 911:a period F (samma som i Arctic, se http://www.rally-racing.com/rapporter/2003/arctic2003.htm ). Vi hoppas på en värmeskillnad om minst 45-50 grader från Rovaniemi.....(-27 till +20)

Andra svenska på plats är Sellberg/ ?? ??, Volvo PV samt WPS-teamet Wigren/Hågeman, Porsche 911