Horacka Historic Rally 10-11/5 2002
Faran med att komma i "dåligt sällskap" är man lätt kan bli likadan. För detta varnade min mor mig redan på tidigt 60-tal! Tyvärr fanns det inte så mycket "dåligt sällskap" att tillgå uppe i den avkrok av världen där jag är född, så jag fick vänta tills avsevärt senare för att finna riktigt, riktigt "dåligt sällskap".
Sådant sällskap fanns i rikligt mått på WinterCamp i Anttila under januari år 2002. Det bestod främst av halv-värmlänningen tillika Porschemekanikern Magnus Wigren, Historiska Rallyproffset Hasse Sellberg och rallylegenden Jerry Larsson.
Vi hade, genom påverkan från nämnda sällskap, anmält oss till vår första deltävling i Historiska EM-serien! Med vi förstås Söderqvisten och undertecknad.
Starten gick i Horacka, 140 km sydöst om Tjeckiens huvudstad Prag. Formatet var två dagars tävling över drygt 120 km asfalt SS. Tävlingen skulle förgås av 3-4 dagars fri träning och då skulle vi skriva egna noter. Bara det sistnämnda var en utmaning. Rallyt kördes i två huvudklasser, FIA kategori F (t.om 1965) och kategori G (t.om 1971). Vi deltog i Kategori F med den röda 911:an.
Då den gamle kämpen enbart har haft grusinställningar fick det bli en konvertering av understället för att bättre passa asfalt. Uppdraget att utföra detta jobb fick den mycket snabbe, men "trolöse" (se Simrishamnsmixen), Porschemekanikern Wigren, som åkt många tävlingar med extremt goda resultat i Tjeckien (se länken Wigren). "Samma som på Din" var den enkla beställningen.
Detta innebar att bilen sänktes något, nya dämpare samt grövre krängningshämmare monterades fram såväl som bak. Fjäderstavarna behöll vi de gamla. På lånade 5,5" Porsche plåtfälgar (Wigrens Porscheservice igen) monterades AVON ZZ 175/70 asfaltdäck. Som "pricken över i" byttes den försänkta ratten mot en mera plan. Bromsarna fick vara som de var, trots att bilen "grusbromsade". Motorn fick enbart en serviceöversyn då den ju redan går som en klocka. Tvättad och vaxad avhämtades bilen i Saxtorp på måndagseftermiddagen. PCT925 var grann som en Zorn-kulla och borde uppfylla även den kinkigaste FIA-kontrollants högt ställda förväntningar, trotts de extremt fula, med reglementsenliga, plåtfälgarna.
Från motorklassiska Saxtorp gick färden över ett fagert Skåne mot färjeläget i Trelleborg. På vägen stannade vi till hos Jan och Lisa för att få hjälp med att dreva om den mekaniska trippen samt komplettera kalsongförrådet. Fullt brandsäkra underställ, inklusive luva, var ett måste för att få starta och detta är något som undertecknad slarvar med på hemmatävlingar. Söderqvist köpte för säkerhets skull ett par extra kalsonger…..
Väl framme vid färjeläget börjar det svenska teamet att skönjas. Där var självklart Hasse Sellberg och Bo Fransson med den röda PV:n, "trolöse" Wigren samt bilhistorieoraklet Hågeman (läs Hågemans Tjeckien-berättelse under Wigrens förarporträtt) med den gula 911:an. Väl framkomna i Tjeckien skulle den svenska utmaningen kompletteras med "Junioren" Micke Dahl vilken hade sällskap av kartisen Torbjörn samt servicedirektörn Dick. Även de åkte en gul 911, med vilken de hade en färska andraplats i bagaget från Historiska San Remo Rallyt. Sammantaget från Sverige alltså tre 911:or och en PV, alla kategori F bilar.
På tisdagseftermiddagen var vi framkomna till målet för resan. Horacka visade sig vara en trevlig stad med vackra omgivningar. Hotellet som vi inkvarterats på visade sig vara "helt OK" och det var dessutom Rallyhögkvarter under tävlingen. Så vi var verkligen mitt i smeten, så att säga.
Tidigt på onsdagsmorgonen startade, den för oss nya företeelsen, träning! Landskapet var bedövande vackert med storslaget böljande gröna kullar, åkrar och mindre insprängda skogspartier med mycket lövskog. Vägarna följde skogskanterna för att sedan skutta över ett fält, ta in genom en skog och sedan passera rakt genom en by. Detta var jordbruksbygder och vägarna var alltså dragna för att inte inkräkta på odlingsbar mark samtidigt som de skulle förbinda byarna. Den som varit i nordöstra Bohuslän, sydvästra Dalsland känner igen sig. Detta var vägar som påminde om de som man själv åkte på som nybliven körkortinnehavare med brådis till lördagsdansen, rattandes fars Amazon 63:a.
Vår träning gick fläckvis alldeles utomordentligt, efter vissa notråd från proffsen Hågeman och Frasse. Vi valde att köra "beskrivande" eftersom de andra gjorde detta och för vår del spelade det ingen roll eftersom vi ju ändå var oskulder på området. En fördel var det också att sträckorna gick två gånger. Varför vi ju bara behövde skriva en "notsats" förSS1/S4 osv. Det bästa av allt var nog ändå att få åka sträckorna fyra fem gånger för då kunde man ju memorera vägen. Kanske inte alla svängar fanns i huvudet men väl de värsta överfallen.
"Svag vä. över krön 100" var en vanlig not. Det skulle alltså gå fort kunde man ana. Då sträckorna löpte genom byarna var det också noter här. Dessa partier påminde mera om en RS, med noter typ "hårnål hö runt fontän 20, glasstånd K vä 20". Vi lade också in "checkpoints" typ gammal kyrka, "Skrotskoda" om (när) vi skulle tappa bort oss så att vi kunde hitta tillbaka i anteckningarna igen.
På detta sätt tog vi oss runt på den Tjeckiska landsbygden i ett par dagar, med ovärderlig hjälp från våra mer erfarna kamrater. Det "dåliga sällskapet" visade oväntade kvaliteter!
Kvällarna tillbringas med att äta "Huhnensnitzel", diskutera gamla bilar, smaka Pivo och diskutera huruvida en K är en K eller kanske bara en Tvär. Till detta kunde diskussionen också spåra över i huruvida plus eller minus skulle adderas och om det i så fall även skulle kunna infogas plus/plus eller plus/minus. Vi, för vår del, höll masken och valde i tysthet det mest rudimentära notsystemet, alltså utan plus och minus. Det var illa nog ändå…..
Tävlingsdagen fredag bjöd på strålande vackert morgonväder. Först skulle bilarna besiktigas så vi hämtades "röda faran" från stallet för att söka oss dit. Där vidtog en besiktningsprocess som påminde en hel del om den vi är vana med, förutom att de vägde bilen mycket noggrant. Homovikten är 1005 kg och vi fick 1045, när bilen var helt tom på prylar.
En annan skillnad mot hemma var ljudkontrollen. Den fanns, men inte riktigt på samma sätt som vi var vana med. När en Shelby Mustangen tangerade 114 decibel applåderade besiktningspersonalen för att uttrycka sitt stora gillande. Är det rally så är det väl för f-n rally……..
Vid besiktningen kunde vi också kolla in motståndet lite närmare. Det var imponerande! 911:or i olika grader av förfall, både F och G-bilar. Det var Jaguar E-Types, Shelby Mustang de vanliga Cortinorna i olika utföranden, Volvo, BMW, Alfa, Escorter, rader av lokala Skodor samt en Trabant. Vi skulle i alla fall inte behöva bli sist, trodde vi…….
Direkt efter besiktningen kördes bilarna till stadens torg där de skulle stå uppställda i Parc Ferme till starten.
Eftersom FIA är allseende hade vi seedats (startnummer) som nr.5. Våra framgångar på hemmaplan, bl. a. totalt 2:a bästa tid på SS11 på Totalreklampokalen, Stenungsund, år 2000, måste ha kommit till deras kännedom.
Wigren gick ut som nr 1, tysken Gerd Albert (ägare GA-rallyprodukter och tidigare fabriksförare för Skoda) i en 911:a nr 2, en finsk Perry-trimmad 911:a med far och son Silvasti som nr 3, Dahls gula 911:a nr. 4, vi som nr 5. Som sig bör hade fältets sexigaste ekipage startnummer 6, Pentti och Pirjo i en alldeles otroligt vacker Jaguar E-type.
Starten gick från torget. Före själva starten var det massor med underhållning i form av storband, marschmusik och avancerat kvinnligt bensprattel. Grannt så det förslog!! I mellantiden, från att vi parkerat bilarna till starten, hade vi åkt till vårt hotell för att byta om till overaller, etc.
Tillträde till Parc Ferme fick man 10 minuter före ens egen starttid. Då klockan slog 14.55 hoppade Söderqvisten och jag elegant (?) över staketet och promenerade, under starka applåder, från den 1000-hövdade publiken fram till "röda faran". Wigren, Albert och Dahl höll redan på och värmde upp sina 911:or strax bredvid. I detsamma som jag öppnade bildörren stirrade det tomma nyckelhålet på vänstersidan av ratten emot mig. Ingen tändningsnyckel!!
Jag såg också för min inre TV hur jag hade stoppat tändningsnyckeln i jeansens myntficka, när jag parkerade bilen. Detta för att inte tappa bort den. Jeansen låg givetvis på hotellet. Nu var det ju Sparco-dräkt som gällde!
Snabb överläggning med Söderqvist, kunde vi tjuvkoppla bilen? Svaret var att det troligen inte var sååååå bra. Att mitt på torget framför ögonen på 1000-tal människor, halva FIA, Tjeckiens transportminister och stadens borgmästare "stjäla" en tävlingsbil skulle inte uppfattas positivt. Ingen bra start på vår EM-karriär. Då återstod enbart att hämta upp nyckeln från hotellet!
Den trogna 855:an var parkerad precis utanför torget så jag kastade mig i den och satte rekordtid t.o.r. hotellet. Väl tillbaka kommer jag i full fart in på det avspärrade torget där jag hade haft min tidigare parkering. Den var fortfarande ledig! Så mot bättre vetande satsar jag på en handbromsare vilken mycket, mycket elegant placerar Volvon på min parkeringsruta. Detta vändningsnummer var fjärran från mina taffliga försök på RS, detta var Erste Klasse!
När jag öppnar dörren ser jag två saker!
Ett: publiken applåderar mitt handbromsnummer som tokiga
Två: en polis styr med bestämda steg rakt emot mig!
Nu är det kokta fläsket stekt, tänker jag som bilhunsad svensk. Bilder från gamla slitna öststatsfängelser och Gulag-läger passerar revy, det är alltså här det slutar?
Tvärtom! Polismannen springer fram tar ett stadigt grepp om min högerarm som han höjer högt i skyn som på en segrande boxare!! På klockren tjeckiska uttrycker han sitt starka gillande, Dobre, Dobre
Under dagens starkaste applåder får vi igång 11:an och rullar fram till startrampen. Jag tror dessa applåder räddade vår start eftersom vi faktiskt överstigit maxtid med flera minuter. Under numera hotfullt regntunga skyar och efter vederbörlig avflaggning från såväl borgmästaren som Tjeckiens Transportminister gav vi oss ut mot SS1.
Följ den spännande försättningen.
Hur skall det gå? Kommer våra hjältar att hitta starten på första SS? Var noterna med i bilen? Kommer noterna att fungera? Har Tjeckerna flyttat "Skrotskodan" som var ett av notmärkena? Kommer regnet att påverka utgången?
Frågorna är många och svaren dröjer, men de kommer!